［Iseki Seiko & Kinuko Vol. 2］ Företaget han arbetade för gick i konkurs och han slet av hälsenan. ”I just det ögonblicket tänkte jag verkligen: Jag åker tillbaka till Kina! Jag vill hem!”

Olympiska guldmedaljören Wei Qingguang（Wei Qingguang） är född i Kina och formad i Kina. Även om han kom med i landslaget sent valdes han, som dubbelpecialist, ut till världsmästerskapen och OS och tog imponerande nog guld.

Det råder emellertid ingen tvekan om att han redan från början hade mycket hög individuell kapacitet. I herrsingel vid asiatiska spelen 1990 visade han då starka Sydkorea och Nordkorea, liksom i möten mellan landsmän, en överlägsen styrka och vann titeln.

Året därpå kom han till Japan tillsammans med den nygifta Shi Xiaojuan（Shi Xiaojuan）. På den tiden hade Kina ännu inte dagens fria ekonomiska system, och med löneskillnaderna mellan hemlandet och utlandet var ”att åka utomlands” både en chans till ett bättre liv och ett tillfälle att tjäna pengar.

De tyckte om Japan och valde att skaffa japanskt medborgarskap, men hade ingen aning om att en mängd svårigheter väntade dem efteråt.

Företaget de tillhörde, Lalala, gick i konkurs, och sedan slet de av hälsenan. Berg- och dalbanan de färdades i störtade ned i rasande speed. ＜Intervju i april 2025＞

”Va, är det slut nu!?”, tänkte jag. Jag blev förvånad över att man kan avsäga sig medborgarskap så enkelt.

●─Hur kändes det när du fick det japanska passet?

Harumitsu　Först var jag tvungen att lämna tillbaka det kinesiska passet, så plötsligt växte en oro för framtiden fram. Det var psykiskt tufft. På 90-talet var det fortfarande få kineser som bodde utomlands, och få personer hade utländska pass. Därför kände jag mig väldigt orolig. Ärligt talat började jag fundera på saker som om jag verkligen skulle kunna ta hand om familjen om jag tog det japanska passet. Jag tänkte: ”Mitt ansvar är enormt.”

Kinuko　Efter att vi hade lämnat tillbaka passet och kommit hem var vi båda tysta.

●─Om man lämnar tillbaka det kinesiska passet, kan man få det japanska direkt?

Kinuko　Nej, man får det inte direkt, så man hamnar i ett läge utan pass en tid. Jag är ganska orolig av mig, så när jag lämnade tillbaka passet undrade jag: ”Lämnar jag verkligen tillbaka det?” eftersom jag ju skulle stå utan pass. Och jag var också orolig för att de skulle säga ”nej, vi tar inte emot det” eller ”vi motsätter oss det”, för då skulle jag ju inte kunna lämna tillbaka det kinesiska passet. Men i själva verket sa folk på det kinesiska konsulatet bara ”jag förstår” och tog passet lugnt och stilla. Så jag tänkte: ”Va, är det slut nu!?” Jag blev förvånad över att man kan avsäga sig medborgarskap så enkelt. Jag tror att vi båda kände ungefär likadant.

●─När det nästan var klart att du skulle kunna få det japanska passet, lämnade du då tillbaka det kinesiska passet efteråt?

Kinuko　Nej, så var det inte. Vi gick vidare i den ordning som legalbyrån angav. Legalbyrån hade tagit emot alla dokument, och nästa steg var att själv gå till den kinesiska ambassaden eller konsulatet och lämna tillbaka passet.

　Efter att passet hade återlämnats fanns inget pass alls kvar. Man fick vänta i ungefär ett halvår till ett år. Man var statslös, eller hur? Kanske för att det då fanns få som hade naturaliserat sig. Jag tror att det har förbättrats nu.