〘Omvälvning〙F. Lebruns smidiga och starka kropp. Spelarnas medvetenhet om den egna kroppen ökar tydligt
I herrarnas semifinal mellan Kina och Frankrike möttes LIN Shidong och F. Lebrun i den andra matchen. Efter att F. Lebrun kom in på banan fortsatte han en bra stund att upprepa “dynamisk stretchning (dynamisk stretching)”, och jag drogs direkt till den rörlighet han visade i axel- och höftlederna samt hur stort rörelseomfång han hade.
Medan han svingade båda händerna fullt ut på ett dynamiskt sätt spelade F. Lebrun med häpnadsväckande få misstag. Jag kände att källan till hans kraft och precision ligger i en stark och smidig kropp. I den här matchen besegrade han LIN Shidong i en övertygande offensivduell och pressade WANG Chuqin hårt även i den fjärde matchen.
Det som den tidigare långvarige styrke- och konditionscoachen för Japans herrlandslag, Reito Tanaka, berättade stämmer väl: utländska spelare brukade förr nöja sig med att lossa kroppen lätt och sedan slå några bollar, men på senare år har de gjort ordentlig uppvärmning och träning, och medvetenheten om kroppen har blivit mycket högre.
Det franska laget är ett typiskt exempel. Före matcherna ser man varje gång hur de, i banområdet eller i ett hörn av arenan, gör olika former av uppvärmning och träning med gummiband och bollar. Det handlar ofta om träning som passar bordtennisens särart, där man måste fatta snabba beslut medan man rör sig. Sådant såg man inte i de äldre världsmästerskapen i bordtennis.
I det franska laget finns också 18-årige COTON, som slog ut den “fysiska monstret” CALDERANO i toppen av åttondelsfinalen mot Brasilien. Han är fortfarande slank, men han är en spelare som väl känner till hur kroppen ska användas rationellt. Han kan röra sig glidande utan att kroppen gungar upp och ner, och med en kompakt bakåtsving kan han få fram svinghastighet i ett ögonblick.
Det japanska laget kan tack vare spelarnas och ledarnas dagliga arbete mäta sig med utländska spelare både i kraft och Speed, men det är ändå de utländska spelarnas fysiska kapacitet som är hotfull. En fortsatt förstärkning lär vara nödvändig.
〘Orubblighet〙En scen värdig ett 100-årsjubileum. Wembley Arena, en historisk byggnad
100 år har gått sedan den första turneringen hölls 1926. Bordtennis har återvänt till hemlandet England, och världsmästerskapen i bordtennis har återvänt till London.
När jag såg OVO Wembley Arena, där Stage 1A och slutspelsturneringen spelades, för första gången tänkte jag ärligt talat: “Vilken sliten byggnad.” Jag blev häpen över kontrasten mot de nyupprustade omgivningarna och den enorma Wembley Stadium, “fotbollens heliga mark”, som reser sig alldeles intill med plats för 90 000 åskådare.
Men i själva verket byggdes Wembley Arena 1934 och är utsedd till en viktig byggnad, alltså något av en “kulturarv”. Även världsmästerskapen i bordtennis hölls vid den första upplagan 1926 i Congregational Memorial Hall i centrala London, men vid fyra mästerskap — 1935 (det 9:e), 1938 (det 12:e), 1948 (det 15:e) och 1954 (det 21:a) — var Wembley Arena huvudarenan. Det var också scenen för det 21:a mästerskapet, där Japan tog fyra av sju grenar och markerade början på den gyllene eran för “Bordtennisens Japan”.
Det här var ett 100-årsjubileum som hölls på en arena som “inte förändrats”. Det fanns inga pampiga jubileumsevent, men det var gripande att tänka sig att Ichiro Ogimura, “mister bordtennis”, en gång rörde sig på samma plats som en katt på ett plåttak.
Dela