BOOK
Ur ”Förlorare tränar i onödan”, av OS-guldmedaljören Jun Mizutani
År 2002 började det japanska herrlaget, som fram till dess hade varit inne i en svacka, att reformeras.
Två lovande unga spelare, Ryusuke Sakamoto och Seiya Kishikawa, skickades till ”Borussia Düsseldorf” i Tyskland för att tränas av Mario Amizic. Ett år senare följde Jun Mizutani efter och åkte till Düsseldorf.
Kapitel 3 Championens avvikelse
Den som vinner har en personlighet som skiljer sig från andras. Det är just för att man har en vinnande personlighet – en avvikelse – som man kan bli mästare
Vad är den avvikelse som en mästare har? ”En vinnande personlighet” är detsamma som ”avvikelse”
En stark person, en mästare, är en ”avvikare”. Formuleringen är drastisk, men man kan också säga ”en person med avvikande drag”. Det är inte negativt menat. På engelska säger man ibland att ”han är crazy”, men det betyder inte bara något dåligt; det används också om en person som tänker och handlar annorlunda än andra, eller som har en ovanlig besatthet. Eller för att beskriva någon med en helt exceptionell avvikelse.
Den som medvetet är en avvikare är stark. För att som spelare nå dit måste man kanske vara just där, annars kan man inte stå på toppen i Japan eller i världen. För att vinna på de stora arenorna måste man göra något annorlunda än andra, och det innebär risker. Att skapa avstånd till andra handlar, tror jag, om huruvida man kan vara så extremt besatt av poäng att det blir onormalt.
Om man inte lyssnar på coachen, säger emot och går sin egen väg blir man en minoritet, och då är det obekvämare och man blir lättare kritiserad. I Japan gäller verkligen att den spik som sticker upp slås ner. Men en mästare är just en spik som sticker upp. Kanske är det därför man blir mästare först när man fortsätter att sticka upp, även om man slås ner om och om igen.
”Avvikelse” kan i positiv bemärkelse ersättas av ordet ”personlighet”. Alla har en personlighet, men den som vinner har en personlighet som skiljer sig från andras. Det är just för att man har en vinnande personlighet – en avvikelse – som man kan bli mästare.
Jag tror inte att jag föddes med en avvikelse för att vinna, utan att jag skaffade mig en sådan för att vinna. Utan att bli avvikande kan man inte nå världstoppen eller den japanska toppen.
Denna fortsättning är betalt innehåll
Genom att prenumerera kan du läsa alla betalda artiklar
Dela
