BOOK
Ur ”Den som förlorar tränar i onödan”, av OS-guldmedaljören Jun Mizutani
En coach måste inte vara en ”entusiastisk hejarklack”, utan en ”kallblodig analytiker”.
Kapitel 4: Vad man kräver av en coach för att vinna
Jag lärde känna coachen Qiu Jianxin under en period då jag förlorade direkt även vid världsmästerskapen och inte visste vad jag skulle ta mig till
Om man ser det ur en spelares perspektiv, vad är det egentligen som kännetecknar en duktig coach, en bra ledare?
Jag vill i första hand lyfta fram en skarp hjärna. Gemensamt för Kinas förbundskapten Liu Guoliang (tidigare OS-guldmedaljör och OS-guldvinnande förbundskapten) och coachen Qiu Jianxin (som spelade och verkade som tränare i det kinesiska landslaget och i Bundesliga) är att de tänker snabbt och ger ett starkt intryck av analytisk förmåga.
Och dessutom att de har självförtroende. De har ett hundraprocentigt självförtroende, i stil med: ”Jag har analyserat det här, så det är absolut så här vi ska göra. Det här kommer absolut att gå bra.”
Det är svårt att ta till sig ord från en coach som säger saker som ”kanske skulle vi göra så här” eller ”jag tänker så här, men vad tycker du?”, och sedan frågar spelaren. Det är en typ av ledare som man ofta ser i Japan.
Ibland har coachen naturligtvis fel, men som spelare är det bättre att få råd från någon som ger dem med säkerhet. Om det finns stora meningsskiljaktigheter finns det förstås inget annat än att prata igenom allt grundligt. Om coachen saknar självförtroende och det dessutom inte finns tid att diskutera, blir det svårt för spelaren att bygga upp ett förtroendefullt förhållande till coachen.
Denna fortsättning är betalt innehåll
Genom att prenumerera kan du läsa alla betalda artiklar
Dela